Jag jobbar inte mer än någon annan

”Hur tänker du om din planering spricker och något helt oförutsett händer? Blir det inte jobbigt då om man planerat så i detalj? Vore kul att höra dina tankar kring det :)”

En sak jag har tänkt på är relationen mellan hur man vill leva och vad man är beredd att göra för det. Ibland undrar jag om ”influencer-världen” bidrar till en verklighetsfrånvänd bild? Jag tror att alla långa redogörelser för att det är ett heltidsjobb att ha ett perfekt instagramflöde och blogga ger en förvirrad bild av just relationen mellan dröm – och att jobba för drömmen. Det är en för förunnad priviligerad verklighet att kunna tjäna pengar på något så fritt – och i relation till inkomst – så icke tidskrävande.

Jag fick frågan ovan idag och tänkte; men för vem, i vilken vardag, blir det inte det? Vem, förutom ”influencers på heltid”, kan oberörda hantera oförutsedda händelser utan att det krånglar till dagen?

Jag menar inte att kritisera ”influencer-sfären”, jag tycker att digitaliseringen och dess nya möjligheter är fantastiska. Men jag blir bara så förvånad över att vissa verkar tycka att mitt schema är ”omänskligt”. Det enda det är är att det är högst relevant utifrån det jag valt in i mitt liv och utifrån hur jag vill leva.

Jag vill:
Få en universitetsexamen
Inte ta studielån
Ändå leva ett härligt liv
Utbilda mig och min häst från LB-till st. George

..och jag antar att det är fullt jämförbart med att vara en flerbarnsmamma som jobbar heltid? Det vill säga; ett vanligt liv, som är fullspäckat från tidig morgon till sen eftermiddag och som utan tvekan krånglas till om något oförutsägbart inkräktar schemat. Nothing more nothing less. Det går alltid att skala av saker att göra och få det lugnare – om man är beredd på att kompromissa bort drömmar/levnadsstandard för det. Jag är ur-priviligerad men jobbar givetvis ambitiöst också. IMG_5165

blogstats trackingpixel
Comments 5
  • Vera

    Hej!
    Jag blir superinspirerad av att läsa din blogg och tycker det är bra att du lyfter ”problematiken” kring inställningen att ett perfekt instagramflöde + en blogg innebär lika mycket arbete som ett vanligt heltidsjobb. Däremot tror jag det är viktigt för en ambitiösa personer att inse att de mål vi sätter för oss själva inte alls är självklara eller normala för alla andra. När det för mig är självklart att sitta och plugga på mina lunchhåltimmar för att frigöra tid för att slappna av och rida på kvällen är det för många andra lika självklart att lägga böckerna åt sidan och äta en lång lunch med kompisar och det tror jag är viktigt att tänka på.

    Självklart kräver att kombinera en högskoleutbildning, halvtidsjobb och en satsning med häst ett fullspäckat schema och skulle ditt schema inte se ut som det gör skulle du antagligen inte få ihop det. Det är däremot inte samma sak som att säga att ett sådant schema är helt normalt och något de flesta människor lever med.

    Vill poängtera att jag själv är en extremt ambitiös person och älskar att sätta höga mål och jobba mot dem, men det är just det som fått mig att inse att det jag tycker är ”normalt” inte är det för alla andra och att det ibland kan vara värt att reflektera över det för att inte riskera att gasa igenom vardagen med tunnelseende:).

    Reply

  • Lisa

    Vad bra skrivet Linn! Tror skillnaden mellan dig och många andra i din ålder är att du förstått redan nu att det krävs en hel del jobb att nå sina mål. Det är liksom inte nåt som bara händer för att man har tur.
    Är bra mycket äldre än dig, lever min dröm som är helt annorlunda än din. Men ändå en dröm som min man och jag jobbat hårt för på olika sätt. Och nu med barn så är det verkligen att köra hårt från det att klockan ringer tills det är läggdags.
    Får ofta hör från yngre att ”vi haft sån tur” och det är ju verkligen att nedvärdera alla dessa år av jobb och uppoffringar som vi gjort . Som andra inte är beredd att göra. Skulle de göra de så skulle de kunna ha lika mycket ”tur” som oss! Och förhoppningsvis älska själva resan lika mycket som jag gjort, och som jag tror du gör.

    Kör hårt! Du kommer gå långt.

    Reply

  • Kajsa

    Hej!
    Väldigt intressant inlägg och som vanligt har du bra tankar kring det, så kul och inspirerande att läsa. Jag har dock en fråga som jag tänkt på ett tag och som jag tycker passar lite till detta. Jag är nämligen precis som du väldigt ambitiös och gör väldigt mycket och jag kan ibland få känslan att pga att jag pressar in så mycket i mitt liv så känner jag att jag inte kan göra de sakerna jag vill fullt ut, utan snarare så känns det som om jag max kan komma till 75% om man jämför med de som inte gör så många saker utan fokuserar mer på lite färre saker. Min fråga är då om du känner igen dig i det här och hur du gör för att komma ifrån det dåliga samvetet som kan uppstå för att man t.ex inte kan ta hand om sin häst så mycket man vill, umgås med ens vänner så mycket man vill etc för att det helt enkelt inte går att få ihop tidsmässigt. Hade varit jättekul om du tog upp det här i ett inlägg<3

    Reply

  • LenaB

    Jag tycker det var bra att du lyfte detta! Och jättebra skrivet. För de flesta innebär livet ett pusslande och planerande, har man dessutom valt att ha häst så blir det naturligtvis desto mer av den varan eftersom hästen både tar tid och kostar mycket pengar. Idag har jag jobb, familj, hus, barn OCH jag har också valt att fortsätta ha häst – vet att många väljer bort detta under ”småbarnsåren” men för mig är det en viktig bit i mitt liv. Detta kräver naturligtvis ännu mer pussel, alla ska ha sitt och få sin tid, men självklart går det. Dina mål verkar väldigt kloka och genomtänkta, stort lycka till med allt!

    Reply

  • Emma

    Så befriande att äntligen läsa av en bloggare att heltidsjobb och familj och tar mycket tid. Retar mig helt ärligt ibland på olika bloggare som har det så ”stressigt”. Inte att jag inte tror att det ÄR stressigt, men vem har det inte stressigt lixom? Jag jobbar heltid (minst) har nästan två timmars restid till/från jobbet och har tre barn under 10 och en häst. Dessutom har ju barnen andra aktiviteter som forboll, hockey mm. Och läxor, och så ska man hinna handla, laga mat och städa. Men det är som det är och man får försöka njuta av sin vardag. Ingen som tvingar mig att ha en häst så klart men vill inte välja bort det. Har en medryttare ett par dagar för att få ihop tiden.

    Grattis till MSVA debuten, kul att följa er och bra jobbat!

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Menu Title