Mina ord om mitt liv

Jag skulle vilja skriva lite om en sak jag tycker är svår, och faktiskt rätt jobbig. Det här är ett utdrag ur en kommentar jag fick idag:

”(..) Jag har avundats det, få som kunnat bolla som dig, haft det så ordnat, blivit vuxna så fort och ändå verkat njuta av livet och må fint…men det har verkligen smugit sig in mycket tecken på utbrändhet/utmattningsdepression den senaste tiden. Tänk på att vissa aldrig blir helt friska och att det kan sluta fruktansvärt illa. Snälla stoppa det nu innan det blir för sent. hellre göra en radikal åtgärd innan allt är för sent och du kanske skadat dig permanent eller blivit så sjuk att du gör något dumt.(..)”

Jag läste hela kommentaren tre gånger och tänkte ”men herregud, vad har jag förmedlat här det sista egentligen? Utmattningsdepression..? Jag?” Jag kände inte igen mig i något och kände hur jag instinktivt ville rygga bakåt och sluta mig mer, i orden om mitt liv. Jag tror att jag är långt ifrån ensam om att dra några trötta andetag inför slutspurten på en universitetsutbildning och det är enorm skillnad mellan det och en utmattningsdepression. Jag kollar tillbaka på mina inlägg med kritiska ögon; har jag låtit överdramatisk? Njaa, jag tror inte det?

Jag tror att vi alla måste vara vaksamma på vad vi projicerar på andra människor, alltså, det är ju det fina med mänskliga relationer – att vi lite använder varandra som speglar. Men samtidigt blir jag lite…tja, vad ska jag skriva, skygg? Jag blir lite skygg när jag känner att om jag formulerar mig minsta utanför det som brukar vara min känsla så sätts etiketter på det. Nu går hon mot utbrändhet. Då skalar jag av och kvar blir bara dagens ridpass och rader om de dagar som varit perfekta och smärtfria. Kanske ska man tänka, när man läser bloggar, lyssnar på poddar eller kollar på Youtube att det som rörs upp och känns kanske har mest med vad den personen lyckades snudda vid inuti en själv, och inte sådär överdrivet mycket med den personen?

Jag förstår självklart att det är av välmening, men det blir liksom inte bra. I alla fall inte för mig. Jag mår väldigt bra, även om jag är trött som F A N på att källhänvisa varenda kommatecken och läsa engelska artiklar till ögonen blöder – likt de flesta med sin examen i sikte, antar jag.

Det måste få vara mina ord om mitt liv, som läses värderingsfritt, annars vågar jag inte dela med mig.

Comments 23
  • Mimmi

    Men det klart det kan bli både tufft och jobbigt nu i slutet, du har ju många bollar i luften. Tycker du är fantastisk och har följt dig i många år, sedan Winnie. Jag älskar att det inte alltid bara är rosa moln utan att det framkommer att vissa dagar faktiskt är lite sämre – även för dig. Du är en stor inspiration och är så roligt att både följa din vardag och din och Raya’s resa. Stor kram!

    Reply

  • Hanna

    Jag ser inte ett enda tecken på utmattningsdepression i dig, men 😉 kanske lite utmattning? Jag har själv fått upptäcka att även om man bara gör roliga saker och saker man älskar så kan kropp och knopp bli utmattade och inte ställa upp på mer och kanske är det en sån period du känner av? Det är ju inte farligt, om du bara lyssnar på kroppen då och faktiskt struntar i ett strukturerat schema för att planera in en god middag, hemmakväll, tidigt sänggående, sovmorgon eller vad som nu gör att dina batterier laddas igen. Och jag tror det är just vad du gör? Så för att sammanfatta, känn efter vad din kropp säger, lyssna på dig själv och vårda dig själv minst lika bra som din bästa vän. Tänk efter ibland, om någon annna skulle säga att de skulle göra XX och YY, skulle jag tycka att det var bra eller dumdristigt? Och sen kommer du ihåg att DU är minst lila viktig som din bästa vän, och om du gör dumma saker mot dig själv visar du omvärlden att du tycker att de också kan och ska behandla sig själva på samma sätt…

    Reply

  • Cicci

    Fast som du har skrivit har du fler tecken på att va på väg mot väggen. Jag har själv pluggat så jag förstår hur du känner och kan även förstå att det inte är ”så illa som det låter”. Jag tror att du har hamnat mitt emellan att skärma av för mycket och dela med för mycket, där du delar med dig av att du är trött och livet suger men inte varför. Du skriver typ ”mkt med jobbet och skolan nu” istället för att skriva mer att ”att referera och skriva uppsatts sliter på skallen så jag är så mycket mer trött än vanligt. Tur att jag har Raya som laddar mina batterier” eller något liknande. Om du är med på skillnaden? Jag tror alla förstår att det är ups and downs när man pluggar men du har (full förståeligt) skalat av en del reflektioner och känslor så man int fruktigt förstår att det är en övergående fas beroende på en stor inlämningen och inte att du är trött och seg hela dagarna av allt du gör. Typ så

    Reply

  • Lina

    Klart man får ha tuffare perioder ibland, det är bra att du delar med dig av dom ”icke perfekta” stunderna också. Kämpa på, snart vänder det

    Reply

  • Birgitta

    Jag tror det handlar väldigt mycket om ens egna referensramar, tidigare erfarenheter, åsikter osv hur man läser blogginlägg.

    Märker det iaf på mig själv.

    Jag har ju tidigare påtalat att jag tycker att du väl ofta skriver om att du dricker alkohol, typ minst 1-2 ggr i veckan.

    För vissa/ många är detta inte alls mycket men för mig som aldrig någonsin dricker låter det mycket. Just för att jag mäter med MIN måttstock och inte någon allmän/ objektiv sådan.

    Och vad gäller utbrändhet är det otroligt vanligt så det är kanske inte konstigt att vissa reagerar.

    Jag som alltid orkat hur mycket som helst trots att jag ibland varit trött och omotiverad tycker inte det är det minsta konstigt med ditt sätt att leva och ser inte alls någon utbrändhetsrisk. Åter igen för att jag bedömer utifrån mig själv.

    Reply

  • Agnes

    Jag tycker bara det är extra roligt att läsa en blogg som är mer personlig och mindre ”perfekt”, fortsätt som du gör kram!

    Reply

  • Ebba

    Anledningen till att jag läser din blogg är faktiskt för att du förmedlar ett så himla mänskligt budskap; ibland krånglar travslutan, det är ingen skam i att gå ut och roa sig med vänner och universitetsstudier är verkligen inte alltid inspirerande. Jag är riktigt trött på alla ”perfekta” bloggar och instagramkonton, alla vet ju att det är långt från verkligheten. Det är fantastiskt kul och inspirerande att följa din resa och jag hoppas du fortsätter dela med dig av den i samma härliga anda.

    Reply

  • Lina

    När jag närmat mig slutet på lins utbildningar har jag bara viljat bli klar och då har allt kännts mycket jobbigare och tuffare än innan tillsammans med att man inte vill få nåt hängande efter sig. Trots att jag haft minst lika mycket innan.

    Reply

  • Malin

    Jag kan dock förstå att det uppfattas så, jag kan också uppfatta att det i 90% av inläggen står att det är fullt upp. Men det är inget ovanligt inslag i ditt liv och jag tycker du är hyfsat tydlig med hur du hittat återhämtning. Alla har mer eller mindre stressiga perioder men har man tid för återhämtning så ser jag mindre risk för utbrändhet. Det är inte alla som laddar batterierna i soffan eller på gymmet.

    Reply

  • Anette

    Jag tycker att de där har blivit så överdrivet. Man FÅR liksom inte ha mycket att göra idag, inte ens om det är saker man brinner för, har ett mål med och tycker är kul. För då kan man bli utbränd, deprimerad och stressad… suck. För mig funkar det tvärtom – jag blir deprimerad om jag inte har fullt upp. Man KAN kriga på och anstränga sig utan att ta skada… faktiskt. Man kan till och med må VÄLDIGT bra av det. Det ÄR inte skadligt att anstränga sig.

    Reply

  • Michelle

    Jag blir bara så inspirerad av dig, Linn! Du vågar dela med dig av känslor och motgångar men ändå lyckas peppa andra.

    Just nu har jag en extremt tuff period framför mig, dock en kort period – 5 veckor. Jag ska plugga heltid (mikroekonomi) samt börja jobba på ett nytt jobb där introduktionsutbildningen är heltid under dessa 5 veckor (mån-fre 8-16…) och väldigt mycket information att ta till sig och mycket att lära sig. Utöver detta har jag en del engagemang vid sidan av som jag måste försöka styra upp som tar ca 10 timmar i veckan.

    Vad är dina bästa tips för att strukturera upp en vardag som kommer att vara lite smått hysterisk, under en kortare period? Jag har ett psyke som gör att jag kan kriga mig igenom det mesta, men du känns också som lite av en expert på detta. Har du några riktigt goa tips? Det känns som jag kommer behöva det under några veckor.

    Tack för din helt fantastiska blogg, jag inspireras så mycket av dig!

    Reply

  • Clara, Bossbloggen

    Alltså, jag förstår att kommentaren är skriven med välmening men jag håller verkligen inte med. Vi ska självklart bry oss om varandra, det är verkligen jätteviktigt, men det är också STOR skillnad på att vara tillfälligt överabetad och utbränd. Alltså milsvid sådan. Har skrivit en artikel om det här för den som vill läsa mer: http://www.bossbloggen.se/skillnaden-mellan-overarbetad-och-utbrand/

    Hoppas innerligt inte att du blir påverkad så du sluter dig ytterligare, tycker om att få hänga med på din resa och tilltalas säkerligen extra av den eftersom jag själv är en rastlös, ambitiös och vetgirig människa som gjort och gör mer än många andra. Hejar på dig!

    Reply

  • Elli

    Du kan väl vara också vara trött och lite less ibland, annars vore du ju omänsklig. Klart du ska kunna skriva det, annars blir ju folk sura för att du alltid är pigg och positiv och för att du inte visar din sanna sida. Det är dock ovant att läsa något sådant från dig och då ska det såklart analyseras av vissa. Ha en fin dag och ändra inget i ditt skrivande.

    Reply

  • Julia

    Jag har spenderat de senaste 5,5 åren på universitetet för att ta mig igenom juristprogrammet, med en omväg via ett annat juridiskt program. Min studiekapacitet och förmåga att prestera i skolan har varit så otroligt stark, samtidigt som jag orkat kombinera det med praktik och annat extraarbete för att samla erfarenhet för att senare kunna nå drömjobbet, träna, vårda relationer med sambo och vänner… fram tills det i oktober bara var finliret på mitt examensarbete kvar. Då blev jag för första gången på dryga fem år lite trött, både på skolan och annat. Jag tror att det är en naturlig effekt av att det man så länge strävat efter inte är ett mål på distans, utan snarare snubblande nära verklighet. Nu är mitt examensarbete inlämnat och opponeringen avklarad, och ikväll ska jag skåla i champagne med alla jag älskar och fira livet. De närmaste månaderna ska jag njuta av att ”bara” jobba heltid på drömjobbet jag landade när allt var som mest intensivt. Jag är inte utmattningsdepriminerad men kanske lite mentalt nollställd? Konstigt vore väl annat när man efter en lång tid och mycket hårt arbete äntligen uppnått ett mål. Till sommaren är det dags för nästa mål, att få en bra tingsplats och prestera så bra där att hela världen ligger för mina fötter. Jag är övertygad om att min energi och prestationsförmåga kommer vara tillbaka på topp då, och det blir säkert likadant för dig. Spurta i mål med utbildning och allt annat, landa och njut, ladda om. Du känner dig själv bäst och vet vad du förmår. Hoppas att jag fortsatt får dela dina kloka tankar längst med vägen! Kram

    Reply

    • Therese

      ”Nu är mitt examensarbete inlämnat och opponeringen avklarad, och ikväll ska jag skåla i champagne med alla jag älskar och fira livet.”

      Hur härlig låter inte det?!! Stort grattis!

      Reply

  • Therese

    Jag tänker att precis som du skriver, så ska vi inte projicera för mycket på varandra. Således tänker jag att du inte heller behöver göra det på de kommentarer du läser. Jag förstår att det är svårt men du kan ju tänka: ”okej de har tolkat det såhär, säkert påverkat av hur de är som människor och vad de har upplevt”. Sen kan du ju själv välja hur mycket du tar in av de kommentarer du läser. Men lika mycket som vi tolkar din text, och gör antaganden, så gör du det med kommentarerna.

    Jag tror alla gör det med välmening och egentligen är det fint, att så många bryr sig om dig, även om jag förstår att du tycker det blir jobbigt.

    Sen tycker jag verkligen att du ska fortsätta skriva din blogg så som du vill, om du upplever att vi misstolkar så får det ju vara så, det är egentligen inte hela världen. Det händer ofta i alla mänskliga relationer, även de som sker ansikte till ansikte. Att tolka välvilligt är något som jag på senare år förstått hur viktigt det är och som jag tror är en viktig tanke att bära med sig alltid.

    Reply

  • Alexandra

    Jag förstår att det blir fel, även om människor vill väl, att lägga över sin oro och sina referensramar på ditt liv. Du känns så grundad i dig själv, samt verkar ha så vettiga människor omkring dig att jag är säker på att du märker om det går över gränsen. Jag hoppas dock inte detta hindrar dig från att vara personlig!! Det är det jag älskar med din blogg, att du både delar positiva och negativa delar. Visar både framsidan och baksidan med karriär och superfokus! Och klart som fan att du också blir trött, men det innebär inte att man håller på att gå in i väggen. Känns också sjukt problematiskt att kasta en sådan allvarlig diagnos på någon. Utmattning är fruktansvärt, tycker inte man ska säga att någon har det eller visar tecken – när man inte känner eller umgås med människan. SNART, snart är du klar. Då hoppas jag ditt tempo blir lite lugnare och att du får tillbaka all den motivation du saknar just nu. Heja dig!!

    Reply

  • Frida

    Det finns nog en stor rädsla (och många gånger befogat) idag för just utbrändhet och utmattning. Men det är också en del av livet att ha upp- och nedgångar. Ibland har man mkt energi, ibland mindre, ibland har man mkt att göra och vissa perioder är lugnare, ibland är man motiverad ibland omotiverad. Man kan inte bli rädd för att bli utbränd så fort livet blir lite tufft. Och stress är inte farligt under förutsättning att man kan återhämta sig! De som blir utbrända är ofta de som lever i ständig stress utan att kunna koppla av. Att vara trött i en period är inte att vara utbränd, det är ngt helt annat. Det är bra att analysera och fundera på hur ens liv ser ut innan man faktiskt blir utmattad men det är mkt som spelar in ffa möjligheten till återhämtning. Att man känner sig omotiverad inför en slutspurt på universitet är inte så konstigt och de som läser kommer alltid att tolka det du skriver utifrån sig själva och sina erfarenheter.

    Reply

  • Maria

    Tycker det går lite lång ibland alltså. Att man är trött på plugget till exempel är inte samma sak som att vara utbränd, eller behöver absolut inte vara i alla fall. Jag själv hoppade på en högskoleutbildning på 3 år direkt efter Gymnasiet. Jag hade aldrig varit skoltrött och trivdes jättebra med min utbildning. Men sista terminen ville jag också spy på det där jäkla examensarbetet och var sååå trött på det oh stressad. Men inte var jag utbränd för det, det var bara att härda ut! 🙂 Heja dig, snart är det över 😉

    Reply

  • Jenny

    Jag håller helt med dig i din trötthet! Jag går sista dagen idag i skolan och hoppas så innerligt att jag får godkänt på dessa två sista kurser så jag äntligen är färdig med 3 års studier på universitetet! Det är nog normalt att känna sig färdig och trött på skolan när man räknar ner dagarna/månaderna och bara vill ut och visa världen vad man kan Kämpa på Linn, det är värd allt slit för en examen från högskola/universitet!

    Reply

  • Lo

    Äh folk är så lata att normaldrivna framstår som besatta och i riskzon för utbrändhet.

    Reply

  • Kajsa

    Jag tycker inte alls du förmedlar en känsla av att du skulle vara på väg in i väggen. Jag tycker snarare att du är väldigt duktig på att förmedla vad och hur du gör för att ladda upp dina batterier och jag blir snarare väldigt inspirerad av dig och tänker mer att ”Om Linn klarar allt det då klarar jag fan detta!” <3

    Reply

  • JenniferDressage.se

    Man får vara trött utan att vara i riskzonen för utmattningsdepression.. Jag har sett det på nära håll så vet precis vilka tecken som kommer innan och även om du har extremt mycket och ibland (men väldigt sällan ändå) säger att du är trött t ex så tror jag inte du är på väg dit utan du verkar ha en väldigt bra balans i livet. Tycker generellt att folk är väl snabba att dra slutsatser om andras liv… Hoppas du fortsätter dela med dig precis som du alltid gjort och vet att du inspirerar många. ❤️

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *