Stillastående rörelser och brustna mönster

Mitt första minne av kontakt med djup oro är över ett Cocker Spaniel hjärtas blåsljud. Vad betyder det, att hans hjärta kommer sluta ge honom liv tidigare än det borde? Jag minns var jag satt när jag frågade mamma frågan, på översta trappsteget på tredje våningen i huset i Göteborg med Chicco, som han hette, liggandes bredvid mig. Det blonda, fluffiga Cocker Spaniel huvudet som tröstat mina första tårar. Sedan dess har alltifrån min irländska C-ponny som jag fick när jag var tio till kattungar i förrådet tagit över den stafettpinnen.

Den första tävlingsponnyn som höll min hand och mina fötter på jorden under tonåren. Som genom sin varma hästdoft fick doftresterna av de första smygblossen i slitet blonderat hår att kännas ofräscha. Som genom sitt krav på min närvaro gjorde att jag glömde av, i alla fall för en stund, att han hade hånglat med fler tjejer, inte bara mig, på påskafton i sjuan.

Och inget har väl varit mer lugnande än att för en stund fundera helt och fullt över hur böjningen ska bli bättre i högerslutan när livet i övrigt trasslar och river. ”Hon måste våga söka kontakt med bettet, inte värja sig för det” sa Christian. Ja, och jag måste söka kontakt med allt och alla jag värjer mig för också, tänkte jag. Men köpte istället ett bett som hette ”trust” för tvåtusen spänn.

J a g    s a k n a r    d i g

Comments 9
  • Caroline

    Känner så med dig.. finaste soraya ❤ vi läsare saknar henne med! Hästen med det stora hjärtat och de snälla ögonen.

    Reply

  • Anna

    Tänker så mycket på er. Nina skodde mina hästar här om dagen och vi kom att prata om dig, hur fruktansvärt orättvis livet kan vara och vilken vändning det kan ta. Stora styrke kramar till dig Linn.

    Reply

  • Ida

    Så fint skrivet 💜

    Reply

  • Evelina

    Du är en sån stark och intressant människa. Med så mycket tankar och känslor som du får ner på ett exemplariskt sätt. Trotts att det är en mycket svårt tid du lever i så låter du oss läsare komma nära inpå. Imponerande, verkligen enastående. En riktig förebild som bevisar att livet är långt ifrån en dans på rosor. Beklagar din sorgen och ger dig en styrkekram från andra sidan skärmen då jag vet vad hästen betyder för varje enskild ryttare.

    Reply

  • Elvira

    Hej Linn! Jag skulle bli glad om du ville skriva lite om ditt arbete trots allt som har hänt. Anmälningen till högskolorna är ju i full gång och något som är svårt att få grepp om trots all info är just arbetet efter utbildningen. Även om jag inte alls kommer söka till marknadsföring tänker jag att just kategorin kontorsjobb ändå borde ha rätt många likheter. Skulle inte du kunna beskriva lite dels om hur en arbetsdag ser ut men också om du koll på hur ”kontorsjobb” ser ut rent generellt, Felix jobbar väl också på kontor t.ex.? Jag har svårt att se det roliga efter ett tag.

    Reply

  • Clara, Bossbloggen

    Djur är verkligen en av de bästa distraktionerna och ett av de bästa botemedeln mot… Typ allt? Lider verkligen med dig i saknaden efter Queen S!

    Reply

  • Johanna Hillar

    Skriva en skönlitterär bok? Du är väldigt duktig på att skriva med känsla!

    Reply

    • Amanda

      Håller med! Har tänkt den tanken många gånger. Det är få som kan skriva på det sättet som du gör Linn. Oavsett vad du skriver om så får du mig alltid att känna varenda liten känsla. Även om det är något jag inte egentligen kan relatera till eller själv upplevt. Du kan få även dom tråkigaste vardagssysslorna att låta spännande och intressanta på det sättet du skriver.
      Du är en riktig talang på att uttrycka dig och förmedla känslor genom text. Hade du någon gång skrivit en bok hade jag garanterat köpt den 🙂

      Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.