Helg efter helg

Helger kommer och går och fylls, förvånande nog, utan problem.
Jag funderar, såklart, mycket på olikheterna i livet då och nu. Sträng struktur och minutplanering till fritt fall vidare till något nytt.

Som liten önskade jag mig målarfärg i födelsedagspresent, tyckte att de lyckligaste dagarna var de då man fick påskpyssla i skolan och lekte med egengjorde käpphästar för långt upp i åldern. Jag inser att det där kreativa som alltid varit min tredje lunga tonats ner under de mest intensiva perioderna i mitt liv. Jag är duktig på att sparka runt livet som konstant projektledare, men då dör en annan del av mig.

Jag har älskat mina universitetsår där jag har tränat mer än någonsin med hästarna, tagit mig in i branschen jag så länge drömt om och ändå klarat mina studier. Men nu när jag pustat i ett par månader, torkat grus från knäna som skrapats av drömmar som krossats, så inser jag att min naturliga kreativitet dammar när vardagen blir för uppstyrd. Från sorgetöcknet har den börjat blomstra ut igen och jag har fan saknat den. Saknat att vara sensuell och röra sig med livet och inte mot det. 

Jag ångrar absolut ingenting och det var aldrig farligt för mig att köra på sådär; jag mådde bra. Jag tar med mig vetskapen om att jag klarar att hålla ihop livet sådär i en ask inför framtida utmaningar. Men just nu vill jag nog faktiskt ha det såhär. Precs såhär: att helger kommer och går. Att skrika i sina vänners öron på PUSH att ”jag ska gå hem efter nästa låt” och en timma senare fortfarande sjunga med till Håkan Hellström med händerna sträckta mot himlen under guldkonfetti som fastnar under BH’n tillsammans med klibbig champagne som någon spillde över en. Att få ett pirr genom kroppen när man hämtar morgonens första kaffe på kontoret och tänker att här trippar jag omkring såsom jag alltid framtidsdrömt om.

Det blev bra. Det blev helt fantastiskt.

Comments 22
  • Sofie

    Hej Linn!
    Du beskriver din tillvaro så fantastiskt fint och jag beundrad över hur stark du är och hittar andra saker att fylla livet med!

    Men jag har en fråga som jag gärna hade velat bolla med dig om. Jag tar studenten i år och har sökt in till universitet och kommer kunna bo kvar hemma. Förut har jag alltid tänkt att det rätta är att sälja min D-ponny innan jag börjar på universitetet för jag har tänkt att man inte har samma tid längre. Under den senaste veckan har jag dock funderar på om det går att ha kvar honom. En person sa till mig att det är viktigt att må bra och att ha en plats där man kan andas och bara vara, vilket för mig alltid har varit stallet och hästarna för att orka med att plugga. Men om du hade fått backa och välja vad hade du valt, att studera utan eller med häst?

    Kram Sofie

    Reply

    • Alva

      Hej!
      Nu är ju jag inte Linn men tänkte ge dig ett svar ändå. Jag hade behållit din ponny om jag vore du. Jag började plugga på universitet förra året och var tvungen att flytta hemifrån och lämnade då min ponny kvar hemma. Jag saknar verkligen att ha häst och om det hade varit ekonomiskt och praktiskt möjligt hade jag flyttat hit henne utan att tveka. Man behöver annat att tänka på än skolan ibland precis som du skriver och det tror jag stallet är perfekt för. Det här är bara mina tankar och tips och det viktigaste är att det känns rätt för dig. Grattis i förskott till studenten och lycka till på universitet!

      Reply

    • Malin

      Hej Sofie!
      Jag håller med Alva, jag hade haft kvar ponnyn! Jag själv studerar på högskola (visserligen distans) och två år in i mina studier köpte jag min första egna storhäst. Jag bodde med min sambo i lägenhet 30 mil bort från föräldrar etc och betalade allt och gjorde allt själv. Skaffade ett extrajobb på 10h i veckan så ekonomin löste sig. Jag har alltid klarat av studierna under tiden jag hade min häst. Tyvärr fick jag ta bort honom samma dag som Linn tog bort Raya pga skador som funnits där sen jag köpte honom, men jag ångrar ingenting. Även om det var kämpigt att varje dag behöva åka ut till stallet och tvingas/valde att säga nej till en hejdundrandes aktiviteter så var det så värt det. Jag saknar honom så mycket.

      Tänk på att vara ärlig mot dig själv, hur gick det på gymnasiet? Jag pluggade som en idiot på gymnasiet och tycker att högskolan som jag gick på var rena barnleken i jämförelse. Tror du att du kommer hinna med? Du kan ju alltid börja studera och ta hjälp av en medryttare några dagar i veckan/vid behov om det blir kämpigt.
      Hoppas det blir bra vad du än väljer! 🙂

      Reply

    • www.linnolsson.se Post author

      Jag tror tvärtom alltså, angående det där med att inte ha samma tid längre; jag tror att du kommer känna dig friare på universitetet (beroende på vad du läser) men med tanke på hur krävande det kan kommer behovet av din häst eller något liknande vara lika stort om inte större. Kan du inte prova att ha kvar henne/honom under första terminen? Lycka till med studierna <3

      Reply

  • Anonym

    Du är så sjukt cool. Så sjukt stark och så sjukt inspirerande. Du är wow. Och du är definitionen av girlpower.

    Reply

  • Jessica

    Du är så sjukt cool. Så sjukt stark och så sjukt inspirerande. Du är wow. Och du är definitionen av girlpower.

    Reply

  • Ida

    Alltså Linn, jag hatar det som hänt dig men jag älskar hur du bloggat på senaste tiden. Vill typ ha en hel bok med djupa, insiktsfulla inlägg och sträckläsa tills ögonen blöder! Följer dig nu mer än någonsin. Lycka till med allt.

    Reply

  • Johanna

    Blev så lycklig av detta inlägget, du är så bra ❤️

    Reply

  • Lina

    Alltså Linn, ge ut en bok! Eller flera!! Ditt sätt att skriva på är så otroligt gripande, jag vill bara ha mer och mer. Har följt dig i många år och har alltid tyckt att du skriver fantastiskt moget, djupt och med intressanta reflektioner. Kanske är det just på grund av det där kreativa som du tidigare fått skjuta åt sidan men som nu är påväg tillbaka, för nu är dina texter något alldeles extra. Sättet du skriver på nu är så vackert!

    Är såklart superledsen för din skull, för allt som gick så fel, men är samtidigt väldigt glad att du verkar trivas och finna ett lugn i din nya vardag.
    Kämpa på och lycka till med allt häftigt som väntar!

    Reply

    • Johanna

      Håller helt med!!

      Reply

    • www.linnolsson.se Post author

      Ni är så fina som skriver det här om bok, det är verkligen en komplimang <3
      Men vad tusan ska jag skriva tänker ni? Ha-ha. Det är en sak att skriva om dagliga tankar och reflektioner här, men att få ihop en story…

      Reply

  • Anna

    Den största anledningen till att jag läser din blogg är för att du skriver så bra! Klokt, reflekterande, ödmjukt, eftertänksamt och fint delar du med dig av tankar och händelser i livet.

    Reply

  • Matilda

    Hej! En väldigt ytlig fråga. Vad är det för läppstift du har? Det va så fint!!

    Reply

  • L

    Vår fina Linn. Jag har följt dig till och från sedan Winnies tid. Att du utvecklats till en sådan stark, jordnära och fantastisk person gör mig genuint glad. Världen behöver fler av dig. Jag slås gång på gång av hur fantastiskt du beskriver din tillvaro och med vilken säkerhet du verkar ha tagit dig an din nya livsstil. Varje gång jag går in och läser här lämnar jag din sida med värme och glädje. Jag har skrattat med dig, gråtit med dig och aldrig önskat dig annat än gott. Jag njuter av att få ta del av ditt liv, och känner mig lugnare då även min hästsituation är oviss just nu. Kan du, kan tamejfan jag också. All lycka till dig, Linn, det är du värd. Många kramar, L

    Reply

  • Karolin

    Vilken fin kavaj! Vart är den ifrån?
    Många kramar till dig Linn!

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.