En ny tillvaro

Man har rätt till förtidssemester när man får en ny tjänst säger dem. Semester, tänker jag. Det är det sista jag vill ha. Den gälla signalen som ringer för att väcka mig, 52 minuter efter att jag redan vaknat, och mötena som kräver min skärpa och luncherna som kräver mitt skratt vill jag definitivt inte göra mig av med.

Det går okej.

Det går okej tack vare vänner som kommer med hämtmat, talar med varma röster, kramas och säger skärp dig när det behövs. Mina föräldrar och syskon som bär, monterar, ordnar och säger det här, det blir bra. Lägenheten som knarrar om nätterna och som redan känns som hemma.

Det går okej tack vare att jag är en port och en hemlig portkod från så många människors liv. Det älskar jag: att kunna andas på balkongen omsluten av min tysta innergård och sedan kliva ut och möta verkligheten och påminnas om att man är en del av den. Jag går till den fantastiska mataffären som snarare är en upplevelse än en vanlig mataffär. På vägen dit säger jag ”hejhej” med en röst som förhoppningsvis bär till mannen som verkar jobba med att stå utanför Gothia Towers klädd i frack och hälsa viktiga gäster välkomna. Jag går förbi det upplysta parishjulet och hör barns exalterade rop från Liseberg. Tänk att det hittills bara är åkattraktioner som fått er att hisna inombords. Jag går till näckrosdammen och funderar på vad den vingliga, uppenbart berusade kvinnan varit med om. Skulle vilja fråga, men man gör ju inte så.

Drar händerna längst med hundraåriga väggar som bär på hemligheter. Äter för mycket tikka masala och skriver när jag borde sova. Plattar håret fastän det regnar och jag vet att det ändå kommer vara stort och omöjligt lockigt när jag kommer fram till kontoret. Lär känna en ny vardag i ett nytt hem och det går faktiskt ganska bra.

Comments 12
  • Karolina

    Jag har följt dig så himla länge Linn, backat dig i hetsiga hästdiskussioner och uttryckt glädje när du nått framgångar i livet. De sista månaderna har jag dock varit tyst. Har inte riktigt vetat vad jag ska kommentera, inte vetat vad som skulle kunna hjälpa. Ändå vet jag ju precis hur det är när livet gör så där, kastar oss obarmhärtigt i alla möjliga riktningar tills vi inte längre vet åt vilket håll vi ska vända oss för att slippa virvelvinden.

    Och ibland kanske tiden bara måste få gå, medan vi lär oss att acceptera och anpassa istället för att fråga varför. Med det här inlägget kändes det som att du närmar dig den punkten, och jag ville bara skriva att jag är så glad för din skull att livet verkar röra sig framåt.

    Jag ser fortfarande fram emot att klicka in här varje dag, och hoppas att du finner glädje i att driva bloggen vidare på det sätt du finner bäst. Du har en fin plats här <3

    Reply

  • Kate

    Fullkomligt älskar sättet du skriver och beskriver! Man blir hänförd till ditt huvud verkligen och det känns på nått sätt så intimt, som en skönlitterär novell. Hade du skrivit en hade jag LÄTT läst den. Det är så viktigt att se alla nyanser så som du gör när man går igenom saker som du gör. Att inte bara se allt det jobbiga i förändringar men se ljuset i tunneln som är påväg och även lyser upp lite där man är just nu. Du är inspirerande!

    Skulle gärna vilja ha ett inlägg om hur du ser kring karriärval, vad man ska tänka på? Står nu inför sista året i gymnasiet med en inriktining jag inte ser en framtid inom, och tänker vad jag ska ta vägen med alla mina drömmar. Vad är värt att satsa på liksom?

    Reply

  • Sara

    Jag går på samma gator och bor i samma område som dig, handlar i samma butik, gör samma reflektioner. Skillnaden är att jag är äldre och njuter av varje sekund jag får bo här ensam i min egen lägenhet. Om sex månader kommer du älska ditt liv som det är, bara att andas sig igenom dessa sedan blir det bättre än bra igen. Hästarna bakom mig, inga fler meetings, inget sorgset hjärta utan bara jag. Jag älskar mig själv och det nya liv jag har

    Reply

  • Sätilaryttaren.se

    Jag längtar tills jag hittar ett jobb där jag inte längtar efter semestern. Semestern är det enda som jag tänker på nu, bara 36 dagar kvar och som jag längtar!

    Reply

  • Isabel

    Gåshud och så mkt känslor av dina texter! Det är så vackert, att så mkt kan göra så ont, men samtidigt så rullar livet på och ger en så mkt gratis med tiden, som att läka såren. Du e fantastisk!

    Reply

  • Tuva

    Har följt dig och din blogg så länge jag kan minnas, sen tiden med Chagall. Aldrig lämnat avtryck annat än som en sidvisning men alltid varit med dig, lyssnat till dina ord och tankar, hejat högt vid dina framgångar och gråtit tills luften gått ur mig i dina förluster. De har gått så mycket hand i hand med förlusterna i mitt eget liv så relateringsfaktorn har ofta varit väldigt hög trots olika delar av landet och olika vägar i livet.

    Trots olikheterna och alla sorters avstånd så har du via din blogg kommit att bli en av de vänner som hjärtat bankar lite extra för. En sån som man hejar på lite extra när det går bra, och som man vill hålla i handen livet ut bara för att visa att man alltid finns vid behov. Vi håller din rygg Linn, att bläddra bland dina kommentarer på senaste ger mig insikten av att du byggt ett helt imperium av starka känslomänniskor, och det är så himla fint att se.

    Livet vänder snabbare än man hinner blinka och förändringar gör ofta ont, men för i slutändan med sig en hel del gott. Önskar dig all lycka Linn. Stor kram 🌸

    Reply

  • CamillaBergquist.se

    Alla underbara människor ikring dig gör att du kan låta tiden läka dina sår 💕

    Reply

  • Julia

    Har inte läst din blogg det sista men börjat nu igen.. Men läser inte så mycket om felix längre utan låter mer som du köpt en lägenhet alldeles själv?
    Är det slut mellan er eller är det bara jag som inte hänger med :/

    Reply

  • Malin

    Det är som att lära sig andas på nytt. Man har gjort det förut, så någon dag framöver kommer det gå igen.
    Det blir bättre. Men det måste få göra ont också, vad skulle det annars göra…
    Styrkekram <3

    Reply

  • Sofia

    Måste bara säga wow vad du skriver bra

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.