Akrylfärger och nytt liv

Det är skitkul igen. Livet. Mitt hjärta svämmar över av tacksamhet till mina vänner som hjälpt mig sätta skratt, känsla och glädje i väggarna. Hur gjorde dem? Hur gjorde dem det i en tid där väggarna bara påminde om ensamhet.

Efter två veckors konstant vänskapsnärvaro så har nu en vardag fått flytta in och den känns ny, obekant, hisnande och faktiskt just kul. Jag beställer tunga sammetsgardiner i en nyans som bara jag behöver älska. Byter ut det gamla mot det nya, i såväl juicesmak som livssituation. Det kallas nog inte ens att bryta rutiner när rutinerna försvann med ens gamla drömmar, mer att skapa nya från ingenting alls.

Jag slutar klockan fem och det känns som ett sommarlov. Inga tentor, inget ansvar när kontorsporten dras igen bakom mig, inga långa pendelresor och inga skyhöga utgifter. Mycket är sorgligt i det förstås, för i pendelresor och skyhöga utgifter fanns en av mina största passioner och kärlekar, men nu är det inte längre så. Och det finns något så viktigt i att finna ro i just de orden har den här våren lärt mig; men nu, nu är det inte längre så.

Nu är det inte så och då får någonting helt annat bli.

Comments 5
  • Caroline

    Kan du inte visa lite mer från lägenheten? 😊😊

    Reply

  • .

    Det är så fint! När jag började misstänka att du var mitt i ett breakup för inte alla så många veckor sedan stod jag stadigt på jorden, men nu är jag MITT i samma karusell med både breakup och förlorad häst. Det är så otroligt omvälvande men samtidigt känns det som att jag är ämnad för att vara just här just nu… Din blogg är så fin och öppen just nu, Love it!!!!

    Reply

  • Elin

    Älskar att läsa dina inlägg, du säger så mycket, även om det inte är mycket text, fint att få ta del av det.
    Din kreativitet och brinnande intresse för att skriva skulle inte vara dålig i en bok, skulle bli bra vad den än handlar om.
    Hoppas du mår bra efter denna turbulenta vår!

    Reply

  • Sara

    Kan du inte göra en ”house-tour” på lägenheten? Sååå nyfiken på att se hur den ser ut!

    Och hur blir det med hund nu som du var lite inne på tidigare innan allt detta hände? 🙂

    Reply

  • Pernilla

    Står där just nu vid den där kanten där ”det som är jag” kommer försvinna hästen måste tas bort och alla drömmar om höga höjder på tävlingsbanorna är borta ! Dock har jag en son och en sambo som jag inte kommer försvinna men det känns som jag måste hitta nig själv nu ! Fruktansvärt läskigt hur ska jag göra nu och vad ska jag göra nu? Hemskt och säga med lite skönt att gå in här och läsa och tänka att det går ! Tack ❤️

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.