Fall collection 2018 now in store

I samma takt som texten ”fall collection 2018 now in store” börjar blinka på webbshopparna och kvällarna går från evighetsljusa till kolsvarta vid niotiden hamnar jag i höstkänslan. I skrivande stund står mina balkongdörrar vidöppna och får alla tända ljus att fladdra, ösregnets ljud är högre än den låga volymen på Spotify och jag har gjort te på tepåsar som Ebba tog med sig till mig någon gång – men som vi aldrig drack eftersom vi korkade upp vin istället.

Från och med imorgon är min höst här. Trots att den inte för med sig något som tidigare höstar gjort, i form av kyliga stallmorgnar, föreläsningssalar och ett delat liv under ett gemensamt tak, så känns den snäll. Jag ser fram emot den. Min lägenhet med sin stuckarur, charmiga tegelvägg och knarrande plankgolv är min pärla, trygghet och symbol för modiga beslut.

Det känns så oerhört längesen jag klev in här och drog fingrarna längst med väggarna för första gången och funderade på hur man satte på spisen. Så oerhört längesen jag gick till apoteket och köpte den dyraste vetekudden i hyllan. Våren och sommaren 2018 med sina tropiska nätter och medan fläktarna sålde slut i hela Sverige köpte jag en vetekudde och värmde i ugnen för att ha i sängen ett tag innan jag skulle försöka sova. För tro inte att det är lätt att somna i svala, ensamma lakan när du i all din tvåsamhet glömt bort hur man gör.

Men så lär mig sig. Hur man sätter på sin nya alldeles egna spis och hur man somnar själv. Hur omaka linnelakan i en ny säng i ett nytt livskapitel känns som den snällaste av platser. En plats där man nattetid kommer till ro med att hjärtskärande beslut var de rätta och sakta börjar tänka att sommaren 2018 är till för äventyr.

Och det blev det. Äventyr under evighetsljusa nätter som blivit till minnen och hemligheter i all sin enkelhet och stordådighet. Det ska det fortsätta bli fast nu med röda höstlöv under boots, ösregn och kontorsdagar där mörkret faller lagom tills eftermiddagskaffet.

Comments 9
  • Sara

    MEN du skriver så gripande och fint. Wow.

    Reply

  • Märta

    Linn, du skriver så otroligt träffande. Det är som att läsa tankar, rått men fint.

    Du borde verkligen fundera på att skriva en bok, oavsett om du skriver utifrån dina egna erfarenheter eller helt fantiserar fram nya karaktärer och dilemman är jag övertygad om den skulle vara fantastisk att läsa.

    Jag ser fram emot att få läsa om din höst,
    MVH
    Märta

    Reply

  • Beatrice

    Får nästan påminna mig själv om att det är ditt blogginlägg jag läser och inte ett kapitel ur Kepler-boken jag läser just nu. Inte helt olikt alltså.
    Wow!

    Reply

  • Emma

    Bästa ! ❤️

    Reply

  • Nina

    ..och så gråter jag igen. Fint!

    Reply

  • Emmeline

    Så härligt att du verkar ha hittat ett lugn & en trygghet i din nya verklighet. Man tror ju alltid att man inte kommer hitta tillbaka, men så en dag gör man det. Och hur härligt med höst då, och ”nystart” av livet?

    Reply

  • Sanna

    I personalrummet och försöker hålla tårarna inne. Du är inspirerande! Just nu befinner jag mig i en situation jag trodde inte skulle hända: vi ska gå isär. 100% bestämt är det förvisso inte, men det känns i magen. Vissa saker förlåter man inte upprepade gånger…?
    Nu kanske jag mister allt, jag som ”kom fram” i Maj efter att ha slitit sedan jag var 14 år. Nu fyller jag snart 23. Vi har delat livet i 5 år och jag vågade lita på att dela min dröm. Min största hjärtedröm – kanske är den borta eller kanske så äger jag den själv. Gör ont att inte veta…

    Reply

  • Lina

    Modiga du.. <3 du inspirerar mig fasten jag är mycket äldre än du. Dina texter träffar mig rakt in i själen.

    Reply

  • Anonym

    Du är inte sugen på att återuppta ridningen?

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.