Lördagsplaner

Soraya var SÅ fin i morse! Stor skillnad från igår och jag fick verkligen ut mycket av ridpasset. Det beror ju såklart mest på mig, mitt upplägg och mitt fokus. Nästa vecka ska jag faktiskt åka ner till Johanna Due-Boje igen, fast utan Raya, för att bara umgås och suga i mig inspiration. Mysigt! Jag har saknat Johanna.

Det var nyttigt att känna hur mycket jag faktiskt fick gratis i bytena av att verkligen jobba med grundövningarna först. Hon var dessutom finare än på länge i traven, men en superkänsla i halvhalterna, vilket har varit svårt för oss att få till.

IMG_5895

Om några timmar kommer Sara till mig, vi ska ta ett glas bubbel och fixa oss tillsammans innan vi är bjudna på en fördrink hos Christian och sedan ska vi vidare till kvällens fest. Kul att hänga med alla i träningsteamet utan ridkläderna och tyglar i händerna ibland också 😉 IMG_8873Sara, jag och Christian <3

blogstats trackingpixel

Ridhusmorgon

Godmorgon! Dags att ta tag i övningarna jag skrev om igår! :) 

blogstats trackingpixel

Uppridning – halt – hälsning

Skulle verkligen uppskatta ett tränings-inlägg angående halter, och själva inridningen/avslutningen av programridningen. Minns hur mycket du tränade på att få det perfekt, så jag skulle verkligen vilja veta hur du tränade.

..skoja inte! Jag fick rida uppridning på uppridning mot Christian och så busvisslade han så fort jag vände upp för tidigt, inte red spikrakt och så vidare och då fick jag göra om, haha. Men så gick vi också från många 5:or till en 8:a och för det mesta 7:or på den jäkla programdelen 😉 IMG_3452IMG_3514IMG_3453

Alla program jag red förra året hade inridning i galopp, så det har vi främst tränat, men konceptet går att applicera i traven också. Christian är noga med att vi ska träna lika många uppridningar i varje varv, men bestämma vilket håll jag ska rida upp ifrån på tävling och då ska jag veta exakt hur jag måste tänka för att få till den perfekta uppridningen i det varvet. Givetvis väljer vi det lättaste varvet för oss att visa upp på tävling, men tränar lika mycket på det som är svårare.

För mig har det mest avgörande varit att förstå vad som leder till vad, det är sällan det går att bara tänka ”rid rakt” och få till en perfekt uppridning. Jag vänder alltid upp i vänster galopp och på långsidan innan uppridningen rider jag svag, svag öppna för att driva in vänster bak och ha koll på bogarna inför hörnpasseringen och uppridningen. Sedan måste jag tänka på att ge små kvicka hjälper med högerskänkeln precis innan halten eftersom hon gärna ställer ut höger bakben annars. Det är liksom mina knep och jag tror att det är viktigt att hitta sina såna.

Men det generella jag har fått träna på är att galoppera in på medellinjen och sakta av till skritt istället för att göra halt, för att hästen alltid ska suga på framåt och inte stanna upp, då är risken för en sned halt större. Dessutom måste jag skritta ett steg innan jag travar ur halten, och det här har verkligen gjort så stor skillnad. Innan satte jag igång i trav försiktigt för att inte riskera ett missförstånd och galopp, men med ett litet skrittsteg som inte syns kan jag be om den större, pampigare traven och ge ett bättre första intryck.

Men utöver såna här småtips så är det nog nöta, nöta, nöta som gäller. Det är verkligen så roligt att tokträna på något och sedan få betalt för det på tävling. Just uppridningen är lyxig också eftersom den följer med en i varje klass man rider 😉

blogstats trackingpixel

Tappa grundridningen under viloperioder

Innan vintervilan gick bytesträningen så himla bra, det vet ni ju. Vi började med seriebyten och det gick utan problem, vi kunde rida in på kvartslinjen och göra en serie i vart tredje säkert och med bra känsla. Men efter vilan har bytena krånglat lite, inte så att de har varit orena, men inte med samma känsla och ofta ett språng efter hjälpen.

Idag bad Christian mig byta galopp några gånger och de två-tre första blev efter hjälpen och svajiga. Då sa Christian att jag skulle göra den förberedande övningen vi gjorde i början när vi tränade byten. Det är bland annat att rida skänkelvikning in från spåret några meter och sedan rida spikrakt fram till väggen, och sluta-rakt-sluta på diagonalen. Jag gick tillbaka till basic och gjorde de övningarna några gånger, och direkt blev bytena mycket bättre! Såklart? Varför släpper jag de övningarna som hjälpt oss så mycket bara för att ”nu kan vi byten”? Suck på människohjärnan 😉 Nu ska de övningarna in i varje uppvärmning och joggingpass igen.

Förövrigt kändes hon fin, lite dragig i handen men hon har ju vilat nästan i en vecka nu efter sparken, men ingenting kändes konstigt eller annorlunda. <3

blogstats trackingpixel

Fredagsmorgon

Godmorgon!
Jag har sista hemma-plugg-förmiddagen för veckan och jag ligger bra i fas, så det känns helt ärligt nästan bara mysigt. Ni vet: kaffe, färskpressad juice, skön musik, tända ljus och bra flow i skrivandet. Då gillar man det ju?

Jag har träningstid klockan 14:15 idag, givetvis ska vi inte träna men eftersom jag ändå har tillgång till Christians ögon på oss ofta genom vårt koncept så känns det tryggt att han står på marken och ser medan jag känner efter. Igår gick jag igenom tävlingsvåren och den ska jag dubbelkolla med Christian också. Planen är MSV:B i första hand och ibland mixa med någon MSV:C. Dröm-målet är MSV:A innan 2017’s slut. Vi får väl se, just nu känns det far away, men Christian är alltid lite mer optimistisk än mig 😉

Jag har på sätt och vis en riktig stallhelg framför mig och på sätt och vis en riktig festhelg, hehe. En av ägarna till anläggningen där jag står har tagit en specialistexamen (bredvid jobb som läkare, mammaroll och egna dressyrhästar, well!) och ska ha en stor fest imorgon. Jag och Sara som tränar ihop ska rida på förmiddagarna och hänga ihop resten, och byta ut snabbkaffet i sadelkammaren mot bubbel, kul! Men innan dess är det några timmars analys av konkurrensfördelar kvar. Ha en bra dag <3

IMG_2358Jag lovar er nya bilder i helgen också… Ogillar att återanvända – men denna är rätt fin så 😉

blogstats trackingpixel

Vardag

IMG_9675

 

Även om den här dagen har varit högst grå och ohändelserik så var det såå skönt att ta ett krafttag om allt plugg och komma i fas. Jag har dessutom en helg med massa kul framför mig så jag vill inte behöva slita mitt hår över ekonomimodeller då. Men det är verkligen intressant, speciellt det här med lyckade och misslyckade ompositioneringar av målgrupper och varumärken. Jag läste precis ett exempel om hur smyckesmärket ”Tiffany’s” lyckades gå från en extremt snäv målgrupp, rika vuxna som köpte smycken för enorma summor, till en bredare målgrupp genom billigare smycken utan att tappa den exklusiva känslan och ursprungsmålgruppen. Det är flera sidor som behandlar deras strategier, hur de successivt smög in billigare produkter genom att marknadsföra de som studentpresenter etc. Numera kan de sälja armband för 1000 kronor och 100 000 kronor och behålla bägge målgrupperna på grund av en lyckad strategi och kommunikation. Ballt. Det är ju inte direkt den mest simpla resan, tänk om BikBok skulle börja sälja tröjor för 2000 spänn blandat med sina lågpriskläder eller om Gant skulle producera ett par tröjor för 299 kronor och samtidigt ha kvar sitt andra sortiment. Tänk att jag ska spendera resten av mitt arbetsliv med sånt här roligt och intressant? Mhmm.

Soraya ser fortfarande bättre ut och imorgon ska jag rida ett 20 minuters pass med Christians ögon på oss. Bara lugnt och lösgörande. Livet rullar på igen med andra ord, om än rätt ointressant för tillfället. Nu ska jag äta middag med Felix! :)

blogstats trackingpixel

Torsdagsplugg

Godmorgon! <3
Idag är det torsdag (redan?!) och jag ska utöver en sväng till Soraya plugga hela dagen. På den nivån att jag kommer värma matlådor för att inte lägga tid på att laga och plugga varenda minut på bussen från och till stallet. Fyfan. Haha!

På tala om det är min nästa planerade video ”TANKAR OM;” tänkt att handla om att kombinera studier och egen häst. Först tänkte jag universitetsstudier, men jag tror att jag försöker rikta det mot hela skolgången mer, för den gemensamma faktorn är trots allt att man aldrig är riktigt ledig och att kombinationen hobby/satsning och studier kan vara klurig.

HÄR kan ni prenumerera på min kanal och kika på andra klipp med mig och Raya.


Jag har med andra ord inte så mycket mer roligt att skriva just nu. Jag ska djupdyka i Porter’s Five Forces Model och skriva, skriva och skriva. Ha en fin dag <3

blogstats trackingpixel

It’s all about horses

Idag har jag haft långa samtal i stallet om att släcka och omvärdera förhoppningar mitt i en resa med en häst. I mina ögon verkar det fett svårt. Att liksom gå in i en relation, som det ändå är, med såväl en häst som sin tränare och skapa massa förhoppningar som sedan utav olika anledningar behöver eller bör omvärderas. En tjej som jag pratade med som också tränar för Christian sa till exempel att när hennes häst blev långtidsskadad försvann, eller åtminstone förmildrades, hennes prestationsångest betydligt. Och att hon nu, när allt är bra igen, har kvar ett bättre och mer behagligt förhållningssätt till prestation. Var inte det coolt?

Jag upplever ändå mig själv väldigt hårdhudad i prestationssammanhang. Skola, betygshets, jobb, karriärshets, visioner, mål, bakslag, framgång. Jag tycker att jag står relativt stadigt och det är sällan varken framgång eller motgång i andra prestationssammanhang kommer mig in under huden. Så är det inte med hästarna för mig. Där kan jag bli lika uppriktigt ledsen, besviken och förvirrad som i vilken nära relation som helst (sorry Felix om du blir kränkt nu, hehe). Och jag antar att det grundar sig i att det just är en relation i första hand och ett prestationssammanhang i andra hand? Man ger av sig själv med hela spektret från dåligt samvete, moraliska brottningsmatcher, kärlek och närhet på ett sätt man annars bara gör i nära relationer. Men frågan är då hur de som tar till hårda och, i mina ögon, oschyssta metoder för sina egna drömmars uppfyllelse hanterar det här. Tror ni att den där känslomässiga investeringen är nödvändig i sporten, alltså enbart sett ur ett prestationssammanhang, eller inte?

Lite kvällstankar om dagens många, långa hästsamtal. Kan vi ta och kolla på lite bilder som gör mig pirrig av längtan? Gemensam faktor: plusgrader och första träningspassen i paddocken för året. Dessa är från april 2016. a3 a4 f1 IMG_1512 IMG_1826 a1 (2) a2 a3 a9

blogstats trackingpixel

Andas ut 

Snacka om att det var skönt att få jogga några varv på Raya och känna att allt kändes som vanligt idag!! Både Christian och en till kollade och vi alla var nöjda och andades ut. I måndags när hennes ben var svullet som en stock åt jag, Christian och Sara lunch medan mina tårar rann och jag bara ”om jag någonsin kan rida på henne igen så ska jag aaaaldrig mer bli irriterad när vi tränar!” Christian sa att vi bara ska träna slutor när jag kan börja träna igen och att han ska påminna mig om det då 😉 Jag och Soraya brukar nämligen inte vara helt överens om takt och tempo i skolorna, hehe.

Nu har svullnaden redan lagt sig ordentligt och vi tror att hon kan ridas som vanligt nästa vecka igen. Taaack turen den här gången. 

blogstats trackingpixel

Onsdagsmorgon

Godmorgon! <3
Jag pluggar i vanlig ordning och om ett par timmar ska jag åka till stallet för att jogga Soraya uppsuttet och känna efter. Jag har bokat in nästa Stockholmstripp för jobb och börjar känna att jag har livets delar under kontroll.

Jag fick en fråga jag häromdagen jag tänkte svara på i ett inlägg då jag har en tanke runt den, så vi gör det till morgonkaffet och tänker tillsammans.
”Först och främst – tack för att du finns på denna jord och inspirerar så otroligt mycket!!
Såå därav har jag en fråga som jag undrar lite hur du tänker om. Nämligen på kvinnligt och manligt ledarskap. I den ”bransch” du jobbar i, ser du några skillnader eller upplever med dem du jobbar med? Ett exempel – att elever på en skola visar mer respekt för en manlig idrottslärare än en kvinnlig. Eller finns det ens några skillnader och att det istället handlar om personens ledaregenskaper?
Skulle bli otroligt glad om du ville ta upp denna fråga och svara på! :) kramar”13875092_10208950518592888_681236588_n

Jag tror, och vill tro, att min bransch är en frisk fläkt då kontaktnät, erfarenhet och kunskap inom sociala medier väger tyngre och tyngre (där många kvinnor finns!), känsla och kreativitet prioriteras högt. Det blir nog inte en inpräntad hierarki på samma sätt som i t.ex läkar- eller juristbranschen då. Jag har nog alltid rapporterat till och haft en man som chef, men med otroligt duktiga kvinnor runt omkring. Ah, kände bara ”stööön” när jag skrev den meningen. Som med allt överallt då – med andra ord.

Men det här med egenskaper. Ni vet ordet mansplaining? Googla annars, klockren förklaring. Min pappa har varit chef över massa människor på ett stort bolag och på en släktmiddag för ett tag sedan skojade jag med honom om att han mansplain’a. Då sa han att han trodde att det var en ledarskapsegenskap. Förmodligen något som utformas av att vilja och att vara/ha varit ledare. Jag tror ju att vår generation kommer skaka om arbetsmarknadens mönster ordentligt, och tänk om det faktiskt inte är mansplaining, utan ett undermedvetet sätt att låta självklar och styra många människor åt samma håll? Säger inte att det är rätt eller fel sätt. Innebär det då att det kommer vara lika vanligt hos kvinnor när jag är 60 år gammal?

Ni fattar tanken. Jag tänker att det självklart finns ledarskapsegenskaper, och hittills tyvärr ofta kopplade till män. Men om patriarkatet ruckas och inpräntade mönster löses upp så kanske dessa egenskaper blir lika vanliga hos kvinnor. Och! Jag undrar om de kommer av att man vill eller är ledare, eller om det är medfött. Berätta vad ni tror om ni har tid innan skola och jobb <3 Ha en fin dag!

13823522_10208929154218792_1177986911_n

blogstats trackingpixel
Menu Title